Jobbångest och mysiga hörn

Oj… -Jag var inte riktigt beredd.

Fick just en liten släng av dags-att-börja-jobba-ångest, det är inte dags förrän på måndag. Men ändå, jag vill inte. Jag gillar mitt jobb, det är inte det. Det är alla tider att passa, att allt blir så inrutat. Det är nog det allra bästa med att vara ledig, friheten att disponera tiden precis som man önskar. Visst smyger vardagsmåsten in även då, men man har ju mycket mer tid att fördela dem på när inte jobbet ska ha sina timmar. Tidiga mornar och sena nätter är dessutom en ekvation som sällan ger goda resultat - och jag gillar natten, jag gillar lugnet och tystnade som smyger in då. Gillar känslan av att vara vaken när alla sover, det känns rofyllt på något sätt. Lite svårt att förklara den känslan om du inte har känt den.

Nåja, det kommer att gå bra på måndag. Det är ju några dagar - och nätter - kvar. Jag ska försöka att njuta av dem.

Digitalmottagaren är fortfarande trasig och ingen ny är i sikte - bokstavligt talat. Jag ringde dem idag och först då berättade dom att den inte ens är skickad. Tydligen har det uppstått problem hos deras leverantör - Jippi! Det lär ju dröja minst en vecka till då. Teknik som strular kan göra mig galen.

Nu ska jag inte elda upp mig över det där….-igen. Utan tänka på nåt trevligt. Då blir valet naturligt den lampa, vas och “ris” jag köpte idag, det blev ett riktigt mysigt hörn. Dessutom hade jag tur och kom undan hela vi-måste-beställa-hem-köret, jag fick allt idag. Jag tänkte senast igår att jag nog inte är så tokintresserad av inredning ändå… Men idag, jag skrattade lite åt mig själv faktiskt när jag insåg att jag längtade till att mörkret skulle falla så jag fick se hur mysigt det blev. Så helt ointresserad är jag inte. Det pendlar nog bara - som så mycket annat.

Nu hoppas jag att ni sover gott - det ska jag alldeles strax göra…

~ av violin på 15 augusti, 2007.