Arbetsdagen från helvetet - eller dagens mantra “Jullov, jullov, jullov”
Jag har just avslutat arbetsdagen från helvetet. Att jag från och med nu är ledig i nästan tre veckor kan ha påverkat mitt tålamod - dagen ville verkligen aldrig ta slut. Dagen gick ut starkt med en sjuk kollega vilket innebär vikarie. Inte ett ont ord om vikarien, han gjorde sitt bästa och var duktig - men det blir inte som vanligt, barnen och ungdomarna som jag jobbar med ropar ju hellre på mig som de känner. Efter en annorlunda och något turbulent frukost, några taxi förseningar och telefonsamtal senare hade alla kommit i väg till skolan. Dags att städa - snabbt. Vissa av eleverna hade bara julavslutning och skulle komma mycket tidigare än vanligt. Vi virvlade runt som två skållade skurande tomtar och hann precis svälja sista tuggan av lunchen innan eleverna började droppa in igen.
I mina tankar hördes en röst ”jullov, jullov, jullov…”
Nu var det dags att packa för den planerade utflykten till Luleå, vi skulle se den levande adventskalendern som spelas i stadsparken där. Fler elever kommer och två kollegor ansluter till truppen - phu. Pack, fix och trix, påklädningshjälp och så in i bussarna. En aning sena börjar vi färden mot Luleå…-ahhh… Andas. Min kollega missar den första avfarten och vi blir tvungna att köra en liten omväg, lite stressigt nu. Naturligtvis är det tre miljoner andra som är ute och kör samtidigt, det är kö in i alla rondeller, blir rött i alla traffikljus…
“Jullov, jullov, jullov…” -En aning högre nu.
Vi bestämmer att han parkerar bussen efter att han har släppt av oss vid parken, det är bråttom. -Alla hoppar ur bussen och halkar i väg mot scenen. “Inställt på grund av sjukdom” -Men vad??
“Jullov, jullov, jullov…” Högt nu.
Jaja, inget att göra nåt åt. Vi fikar i närheten innan vi hoppar in i bussarna igen. När vi precis har fått fast alla trilskande bälten ringer kollegans mobil, jag hör att det är bekymmer och hinner bara höra nåt om oljetryck innan jag blundar hårt - i mig skriker det… “JULLOV, JULLOV, JULLOV”
Jodå, den andra bussen har gått sönder. Efter att ha rådfrågat verkstaden kan våran buss köra hem, de andra får åka till verkstaden och få en ersättningsbil. Eftersom att vi blev lite sena hem stod några föräldrar redan och väntade och när alla var hemskickade och tillönskade en god jul fick jag äntligen åka hem… Jullov, jullov, jullov.
Och som grädde på moset väntade såklart en massa julkort innanför dörren, jättetrevligt.
Ännu trevligare hade det varit om jag hade hunnit posta mina…-suck. Det får bli mail i år.
Skriv kommentar